microlearning
Katalog
The cost- and time-effectiveness of online learning: providing a perspective on Microlearning and the differences between academic and corporate views
18 Juli 2012
This paper aims to provide a researched starting point for a new synthesis of time aspects of e-learning in general, and microlearning in particular.
Katalog
MINE - Research Studio "MicroLearning and Information Environments"
14 Juli 2011
The Studio MicroLearning & Information Environments works on innovative systems that support efficient and effective learning. Learning and know how acquirement shall be adequate for everyday use and have a lasting effect. The focus is on the development of integrated microlearning, which offers a measurable improvement of the learning efficiency and know how output for persons and organizations through technologically.
Artiklar
Mikroinlärning: en strategi för fortlöpande yrkesmässig utveckling
21 September 2010
I det här dokumentet introducerar vi mikroinlärning i nätgemenskaperna på internet (online communities) som en lärandestrategi. Strategin har sitt ursprung i användningsmönstret av media och stöds av ny teknik, som Web 2.0 och sociala programvaror.
Vi beskriver mikroinlärning som en “pragmatisk innovation” för livslångt lärande tack vare dess kapacitet att stödja flexibel inlärning som enkelt kan integreras i vardagliga aktiviteter. Mikroinlärningen kan därmed stödja individuella inlärningsmål och inlärningsbehov.
Först kommer vi att utforska koncepten mikroinnehåll och mikroinlärning inom ramen för Web 2.0, social programvara, e learning 2.0, personliga inlärningsmiljöer (PLE) samt informellt och arbetsbaserat lärande. Vi observerar att det är innovativa koncept för livslångt lärande och återspeglar de behov som dagens webbanvändare har. Sedan identifierar vi de underliggande designprinciperna och urskiljer två huvudaspekter i den didaktiska designen: (1) mikroinnehållets design och (2) designen av mikroinlärningsaktiviteterna. Vi fortsätter sedan genom att presentera tio huvudegenskaper som vi har identifierat för att skilja mellan mikroinlärning och mer traditionella e-lärandeformat, som WBT (webbaserad utbildning) och som vi har valt att kalla “makroinlärning”.
Efter denna översikt visar vi hur mikroinlärning kan bidra till livslångt lärande genom att överbrygga klyftan mellan formellt och informellt lärande. Vi presenterar också en fallstudie om ett mikroinlärningsscenario. Vi hävdar att mikroinnehåll och mikroinlärning, med understöd av Web 2.0, tillhandahåller en praktisk lösning för snabba och fleruppgiftsorienterade inlärnings- och arbetsmönster i dagens samhälle. Mikroinlärning, som samordnas med formellt lärande och bäddas in i nätgemenskaper på internet, har potential att stödja fortlöpande yrkesmässig utveckling.
Först kommer vi att utforska koncepten mikroinnehåll och mikroinlärning inom ramen för Web 2.0, social programvara, e learning 2.0, personliga inlärningsmiljöer (PLE) samt informellt och arbetsbaserat lärande. Vi observerar att det är innovativa koncept för livslångt lärande och återspeglar de behov som dagens webbanvändare har. Sedan identifierar vi de underliggande designprinciperna och urskiljer två huvudaspekter i den didaktiska designen: (1) mikroinnehållets design och (2) designen av mikroinlärningsaktiviteterna. Vi fortsätter sedan genom att presentera tio huvudegenskaper som vi har identifierat för att skilja mellan mikroinlärning och mer traditionella e-lärandeformat, som WBT (webbaserad utbildning) och som vi har valt att kalla “makroinlärning”.
Efter denna översikt visar vi hur mikroinlärning kan bidra till livslångt lärande genom att överbrygga klyftan mellan formellt och informellt lärande. Vi presenterar också en fallstudie om ett mikroinlärningsscenario. Vi hävdar att mikroinnehåll och mikroinlärning, med understöd av Web 2.0, tillhandahåller en praktisk lösning för snabba och fleruppgiftsorienterade inlärnings- och arbetsmönster i dagens samhälle. Mikroinlärning, som samordnas med formellt lärande och bäddas in i nätgemenskaper på internet, har potential att stödja fortlöpande yrkesmässig utveckling.
Artiklar
Utkast till en Microlearning Agenda
30 September 2009
I detta paper kartlägger vi den i förändring men i slutändan konvergerande betydelsen av ordet ”microlearning” som det har vuxit fram och utvecklats under de senaste åren. Vi utforskar hur begreppet fungerar för att organisera och styra upp en rad pedagogiska, tekniska företeelser samt koncept på nya och intressanta sätt.
Vi inleder med olika definitioner av begreppet, och presenterar en kort genomgång av den forskning och informella litteratur som snabbt har utvecklats kring begreppet. Vi förespråkar att tala om microlearning i form av speciella inlärningsögonblick eller episoder vid hantering av specifika uppgifter eller innehåll, samt aktivt medverka i små men medvetna steg.
Baserad på denna översikt, utvecklar vi tesen att ”microlearning agenda” – som en explicit betoning på minuten och framför allt inom undervisning, lärande och teknik – uppvisar viktiga lärdomar för forskning i teknik och media i allmän utbildning. Vi avslöjar att microlearning inte bara är ett sätt bland många, utan är ett perspektiv som kan användas i många aspekter av utbildning, och är något som ständigt pågår, oavsett om det har en tydlig inriktning på forskning och teknisk utveckling eller ej. Därför kan vi påvisa att de erfarenheter som vunnits genom microlearning innebär en allmän tillämplighet för studier av media och teknik i undervisningen i vidast möjliga bemärkelse.
Vi avslutar med att överväga vilka lärdomar som kan dras av den senaste tidens diskussioner om microlearning. Dessa inriktas på begränsningar och friheter för elever så väl som det pedagogiska ansvaret för lärare. Den ännu inte slutgiltiga och flerstämmiga karaktär av microlearning diskursen är bra, och vi anser den bör odlas och uppmuntras.
Orginalet är publicerat i: Hug, Theo (Ed.) (2007): Didactics of Microlearning. Concepts, Discourses and Examples. Münster et al: Waxmann, pp. 15-21 (cf. http://waxmann.com/kat/1869.html). Med tillstånd av Waxmann Corporation.
Baserad på denna översikt, utvecklar vi tesen att ”microlearning agenda” – som en explicit betoning på minuten och framför allt inom undervisning, lärande och teknik – uppvisar viktiga lärdomar för forskning i teknik och media i allmän utbildning. Vi avslöjar att microlearning inte bara är ett sätt bland många, utan är ett perspektiv som kan användas i många aspekter av utbildning, och är något som ständigt pågår, oavsett om det har en tydlig inriktning på forskning och teknisk utveckling eller ej. Därför kan vi påvisa att de erfarenheter som vunnits genom microlearning innebär en allmän tillämplighet för studier av media och teknik i undervisningen i vidast möjliga bemärkelse.
Vi avslutar med att överväga vilka lärdomar som kan dras av den senaste tidens diskussioner om microlearning. Dessa inriktas på begränsningar och friheter för elever så väl som det pedagogiska ansvaret för lärare. Den ännu inte slutgiltiga och flerstämmiga karaktär av microlearning diskursen är bra, och vi anser den bör odlas och uppmuntras.
Orginalet är publicerat i: Hug, Theo (Ed.) (2007): Didactics of Microlearning. Concepts, Discourses and Examples. Münster et al: Waxmann, pp. 15-21 (cf. http://waxmann.com/kat/1869.html). Med tillstånd av Waxmann Corporation.