Integration
Katalog
Minorías en red. Medios y migración en Europa
21 December 2011
En el documento se analiza el fenómeno de la economía de Internet desde lo general a lo particular. La obra está coordinada por Cilia Willem, investigadora del LMI. Bridge-IT es un proyecto de red temática financiado por la Comisión Europea a través del programa de soporte a las políticas de fomento del uso de las TIC (PSP ICT). Sus principales objetivos son la identificación, el intercambio y la aplicación de buenas prácticas dentro del ámbito de las TIC y de la diversidad cultural y la integración social del colectivo inmigrante en Europa.
Katalog
EWSI - European Web Site on Integration
24 April 2009
The European Web Site on Integration aims at fostering integration policies and practices by sharing successful strategies and supporting cooperation among stakeholders and civil society organisations across the EU.
Artiklar
Digital Integration: Bästa praxis från eLearning
28 November 2007
”E-learning 4 E-inclusion” (EL4EI) är ett EU-finansierat projekt som strävar efter att bygga ett samhälle för de med värdefull erfarenhet inom användningen av eLearning för digital integration. Projektet försöker uppnå och katalogisera viktiga bästa praxis fall för att skapa ett eLearning-dokument som kommer att bli ett referensverktyg för professionella som arbetar för en social integration.
I denna artikel beskrivs den nya metodologin som används för att analysera, filtrera och lägga fram resultat samt beskriva några av de viktigaste resultaten som uppnåtts hittills.
Tack vare de innovativa tillvägagångssätt som har föreslagits för att återfå och behandla materialet ur ett kognitivt perspektiv i stället för ett enbart teknologiskt sådant kan vårt projekt klart och tydligt visa vägen mot viktiga nya lösningar. Än så länge har ett av våra viktigaste mål i detta projekt varit att klart påvisa behovet av ett nytt paradigm som är baserat på mer informella inlärningsmiljöer där kommunikationen bland jämlika är fundamental och där man undviker skadliga stereotyper beträffande nya teknologier. Praktiken av digital integration måste kombinera både de tekniska och de kognitiva tillvägagångssätten.
EL4EI bevisar att lärandet av tekniska färdigheter där användningen av datorn eller Internet inräknas, är till ingen nytta om det inte finns en motivation och en kontextualisering bakom. Det utgör en självklarhet att dess praxis är ogenomförbar utan en infrastruktur, t.ex. tillgång till dator och Internet. Kampen mot den digitala klyftan måste ske på båda fronterna.
Enligt den nuvarande forskningen är de fem främsta strategierna för att etablera bästa praxis i användningen av e-Learning för social and digital integration följande:
- att kombinera IKT-lärandet med andra icke-digitala kunskaper är lika viktiga som den sociala integrationen
- kommunicera med målgrupperna
- etablera system för ett jämlikt lärande
- skapa informella miljöer
- använda lärare ur samma grupp som eleverna, framförallt i e-Learning som är specialiserat för kvinnor.
Artiklar
Integrationsutbildning: att hjälpa lärare att välja IKT-resurser och att använda dem effektivt
28 November 2007
Den här artikeln ser på skolintegrationen genom att hänvisa till konceptet allmän tillgång till utbildning. Den fokuserar på den viktiga potentialen som Informations- och kommunikationstekniken (IKT) innebär för att förhindra diskrimination bland elever. Artikeln hävdar också att lärare spelar en fundamental roll i att utnytta möjligheterna som erbjuds av den nya teknologin för att stötta integrationen av alla elever i de vanliga utbildningssystemen.
Ur detta perspektiv, ses en universell tillgång till utbildning som ett konkret åtkomligt mål, därför måste lärare tänka på IKT-potentialen och de måste kunna tillgodose sig lämpliga kunskaper och operationella färdigheter till att välja och använda denna typ av resurser ändamålsenligt.
Resultatet av lärarnas synpunkter på de nya teknologierna och integrationsfrågeformuläret som ITD-CNR delade ut till ungefär 300 italienska lärare visar att de flesta italienska lärare (75%) erkänner att IKT-verktygen och dess resurser kan ha en stor potential för att befrämja och aktualisera inklusive praxis i skolorna. Trots det angav nästan alla att de fortfarande behöver specifik information och vägledning hur man ska välja och använda IKT-produkter för att uppnå dessa mål.
Två pilotforskningsprojekt om dessa behov presenteras i denna artikel. En är framställd för att tillhandahålla lärare med full och effektiv information om vilka utbildnings software som finns tillgängliga. Den andra riktar sig mot spridningen av kunskap och bästa praxis för att stödja uppbyggandet, att dela med sig och återanvändandet av ”inklusiva” pedagogiska planer. Dessa projekt har resulterat i två specifika online-service som ger information om tillgängligheten av utbildningens multimediala produkter och bästa praxis i skolintegration.
Basidén innebär i praktiken att integrationsprocessen kan befrämjas genom användningen av nya teknologiska verktyg men det fordras också undan för undan förändringar i utbildningsinnehållet, förhållningssättet, strukturen och strategierna.
Resultatet av lärarnas synpunkter på de nya teknologierna och integrationsfrågeformuläret som ITD-CNR delade ut till ungefär 300 italienska lärare visar att de flesta italienska lärare (75%) erkänner att IKT-verktygen och dess resurser kan ha en stor potential för att befrämja och aktualisera inklusive praxis i skolorna. Trots det angav nästan alla att de fortfarande behöver specifik information och vägledning hur man ska välja och använda IKT-produkter för att uppnå dessa mål.
Två pilotforskningsprojekt om dessa behov presenteras i denna artikel. En är framställd för att tillhandahålla lärare med full och effektiv information om vilka utbildnings software som finns tillgängliga. Den andra riktar sig mot spridningen av kunskap och bästa praxis för att stödja uppbyggandet, att dela med sig och återanvändandet av ”inklusiva” pedagogiska planer. Dessa projekt har resulterat i två specifika online-service som ger information om tillgängligheten av utbildningens multimediala produkter och bästa praxis i skolintegration.
Basidén innebär i praktiken att integrationsprocessen kan befrämjas genom användningen av nya teknologiska verktyg men det fordras också undan för undan förändringar i utbildningsinnehållet, förhållningssättet, strukturen och strategierna.
Artiklar
Är IT en väg till kunskap eller en ny bidragande faktor till social utestängning?
19 Juli 2004
Det är givet att den nya tekniken erbjuder nya intressanta möjligheter att få tillgång till kunskap, men IT-användningen kan samtidigt bli ytterligare en bidragande faktor till social utestängning.
Nedanstående artikel är ett försök att ge en introduktion i ämnet på grundval av artiklar som publicerats på portalen www.elearningeuropa.info.
Det kan vara bra att inleda med en kort teoretisk genomgång för att sätta in frågan i sitt rätta sammanhang. Enligt informationsteorin tenderar kunskap att föda ny kunskap. De samhällsgrupper som redan är välinformerade har lätt att ta till sig ny information, medan däremot ”informationsfattiga” grupper ofta förblir dåligt informerade. Med andra ord, avståndet mellan dem som vet mycket och dem som vet lite tenderar att öka, därför att den första gruppen tillägnar sig information snabbare än den andra. Det tycks vara en allmän regel i alla system, i såväl mänskliga samhällen som ekosamhällen, att informationen ackumuleras i allt mer komplexa strukturer.
Ovanstående resonemang utgör bakgrund till följande två grundläggande teorier om den nya teknikens roll i det moderna samhället::
1. IT kan bli en ny faktor som bidrar till social utestängning och som läggs till de klassiska faktorerna (hög ålder, fattigdom, läs- och skrivsvårigheter etc.). På så sätt kan informationstekniken förvärra de problem som redan finns. :
2. IT kan bidra till att avhjälpa några av de ”traditionella” orsakerna till social utestängning eftersom den främjar nya inlärningsformer och särskilt gynnar sådana sociala grupper som den traditionella undervisningen inte når ut till.
Trots att dessa två teorier uppenbarligen utgör varandras motsatser är det troligen ändå så att båda stämmer. Vilka faktorer avgör om den ena eller den andra teorin dominerar i en viss grupp eller ett visst socialt sammanhang?
Är IT-tekniken en ny bidragande faktor till social utestängning?
Vi ska med hjälp av några artiklar som publicerats på www.elearningeuropa.info undersöka i vilken utsträckning den nya informationstekniken kan utgöra en faktor som bidrar till social utestängning.
Artikeln Obstacles to Older People using Computers av Melanie Lewin, ger en intressant inblick i de äldres problem. De äldre utgör ett typiskt exempel på en befolkningsgrupp som har många faktorer som kan bidra till social utestängning: till åldern läggs faktorer som fattigdom (många äldre har låga inkomster), handikapp (fysiska åkommor tilltar med åldern), låg utbildningsnivå (ofta under genomsnittet), könsaspekten (andelen äldre kvinnor är betydligt större än andelen äldre män), osv.
I detta sammanhang har den nya tekniken hittills snarare utgjort en faktor till social utestängning än till social integration. De äldre har begränsad eller ingen tillgång till informationssamhället, och detta förstärker deras sociala marginalisering. I den spanska regionen Katalonien använder t.ex. 71,7 % av ungdomar i åldern 15–19 år Internet, medan motsvarande siffra för åldersgruppen 60–64 år ligger på 4,7 %, enligt uppgifter från "La Sociedad Red en Cataluña", en forskningsrapport om nätverkssamhället i Katalonien som offentliggjordes 2002. Även om andelen Internet-användare ökar med tiden är det tydligt att västvärlden, med sin åldrande befolkning, har en mycket stor andel människor som saknar tillgång till det allt större utbudet av Internet-tjänster. Det värsta är att många äldre inte heller visar minsta intresse för den virtuella världen, eftersom de upplever att den nya tekniken ”inte gäller dem”och tenderar därför att självmant utestänga sig från denna, enligt den franske sociologen Philippe Breton (se artikeln “Old People Feel Excluded from New Technologies”).
Mycket återstår att göra för att lösa problemet, och i rapporten om specialutbildning i Europa ges en bra redogörelse för detta. När utbildningsbehoven är mycket specifika och komplexa bör systemen för e-lärande kunna tillföra den flexibilitet som eleverna saknar, och anpassas till den konkreta situationen. Det är också viktigt att de ingår som en del i ett mera övergripande och sammanhängande utbildningsförslag. Det är helt meningslöst att t.ex. erbjuda äldre människor några få lektioner i datakunskap, om de sedan inte har någon att vända sig till med alla de triviala frågor som uppstår när man som nybörjare försöker använda datorn. Den undervisning som erbjuds måste vara särskilt anpassad till den specifika miljön och de särskilda krav som ställs.
Enligt appellen om "e-lärande för social integration är den digitala klyftan ” ett mångdimensionellt fenomen som uppvisar problem av varierande slag. En del av dessa problem som skapar stor oro är av psykologisk art, och i dessa fall är utbildning bästa sättet att åtgärda problemen. Vissa problem, t.ex. bristande självförtroende och bristande motivation, ligger hos användaren, men det finns också problem som har att göra med produktionen av system för e-lärande, t.ex. alltför formella system, dåligt anpassad teknik, avsaknad av meningsfulla sammanhang och alltför generella metoder som inte tar tillräcklig hänsyn till den kulturella och sociala kontexten.”
Innebär den nya tekniken en faktor för social integration?
Ett annat perspektiv på frågan presenteras i vissa rapporter som hävdar att den nya tekniken öppnar intressanta möjligheter till social integration. Till exempel hävdas det i en undersökning som genomförts i Spanien att det är de minst motiverade eleverna och de som har sämst betyg som förbättrar sina resultat mest när man inför datorer och digitalt undervisningsmaterial i skolan (se artikeln "Un estudio experimental sobre el impacto del ordenador en el aula"). Enligt detta synsätt kan den nya tekniken ha en ”kunskapsomfördelande” funktion genom att den ökar inlärningstakten för dem som vet mindre så att deras resultat kommer mer i nivå med resultaten för dem som vet mer. Anledningen till detta är att den nya informationstekniken påverkar två viktiga aspekter: studiemotivationen och inlärningsprocessen.
När det gäller studiemotivationen ger Wendy Jones en intressant analys i artikeln The BBC and e-learning. BBC når med sina olika tjänster och plattformar (interaktiv TV, mobiltelefoni, webbplatser, etc.) ut till grupper i samhället som är mycket negativt inställda till de traditionella utbildningsalternativen. Jones förklarar att ”den nya inlärningsmiljö som skapas med hjälp av IT-tekniken kan komma att överbrygga inlärningshindren, särskilt hos de yngre”. Flertalet ungdomar som har vuxit upp med datorer är positiva till allt som rör den nya tekniken och ser den nästan som en fritidssysselsättning. Övergången från dataspel eller interaktiv TV till e-lärande kan vara ganska enkel.
När det gäller själva inlärningsprocessen är det tydligt att den nya tekniken ger upphov till en hel rad olika kognitiva processer. Det är därför relativt lätt att anpassa multimediesystem så att de passar för olika individuella inlärningsmetoder. Detta främjar i sin tur en diversifiering av elevkategorierna och leder till att tillgången till kunskap blir mer likartad. Dessutom tillåter multimediesystemen en mer komplex mental konstruktion än den klassiska undervisningen, påpekar professor Tony Bates.
Vissa egenskaper hos den nya tekniken tycks främja social integration. Många projekt för e-lärande arbetar enligt informella metoder och innehåller lekfulla moment. Ofta använder man interaktiva inlärningsmodeller som baseras på spel och simuleringar. De många olika undervisningsmedierna (text, animation, video, etc.) uppmuntrar till olika inlärningsmetoder. För att de ska kunna bidra till social integration krävs dock att den nya tekniken finns tillgänglig i rätt miljö, och den miljön har de utestängda grupperna inte tillgång till.
Slutsats
I vissa sammanhang tycks det helt klart att den nya tekniken bidrar till en bättre kunskapsspridning. Kunskap kommer nog även fortsättningsvis att föda kunskap, men informationstekniken kan förbättra informationsflödet till mindre privilegierade grupper. På så sätt kan IT bidra till att utjämna de skillnader som avser inlärningstakten.
För att detta ska fungera måste dock vissa minimikrav för informationstillgång först vara uppfyllda. Därefter kan IT-tekniken hjälpa till att överbrygga inlärningshinder som bristande motivation och bristande förkunskaper. När problemen med social utestängning är allvarliga och dessa minimikrav inte uppfylls, utgör den nya tekniken i stället ytterligare en faktor som förstärker marginaliteten.
Hur kan vi undvika de negativa följderna av informationstekniken och i stället främja dess positiva aspekter? Det gäller att se till att alla har samma villkor när det gäller IT-tillgång. Detta är snarare en fråga om mediekunskap än om själva tillgången till datorer. De närmaste åren kommer vi att se många projekt som bygger på den idén. Redan nu har det tagits så många initiativ att man inom projektet EL4EI – e-lärande för integration i kunskapssamhället har utarbetat ett eget klassificeringssystem: ett digitalt bibliotek som omfattar ett stort antal projekt, klassificerade efter typen av integrationsproblem och den lösning som projekten erbjuder.
Antalet projekt för att främja den digitala integrationen kommer att öka exponentiellt de närmaste åren. Syftet är att vi ska lära oss tillräckligt mycket av dessa projekt för att kunna utarbeta en ramstruktur för inlärning. Vi måste kraftfullt stödja forskningen om faktorer som leder till social utestängning och även forskningen om vad som kännetecknar olika marginaliserade samhällsgrupper. Litteratur:
Bates, T. (1999). "The impact of new media on academic knowledge". Burda Medien – Envisioning Knowledge – from Information to Knowledge. 3–4 februari 1999.
Carta para la Inclusión Digital y Social.
Castells, Manuel; Tubella, Inma; “La Sociedad Red en Cataluña”.
IIbáñez, Augusto. "Un estudio experimental sobre el impacto del ordenador en el aula".
A Report Highlights the Role of ICT in Special Needs Education .
Jones, Wendy. The BBC and e-learning.
LLewin, Melanie. Obstacles to Older People using Computers.
Det kan vara bra att inleda med en kort teoretisk genomgång för att sätta in frågan i sitt rätta sammanhang. Enligt informationsteorin tenderar kunskap att föda ny kunskap. De samhällsgrupper som redan är välinformerade har lätt att ta till sig ny information, medan däremot ”informationsfattiga” grupper ofta förblir dåligt informerade. Med andra ord, avståndet mellan dem som vet mycket och dem som vet lite tenderar att öka, därför att den första gruppen tillägnar sig information snabbare än den andra. Det tycks vara en allmän regel i alla system, i såväl mänskliga samhällen som ekosamhällen, att informationen ackumuleras i allt mer komplexa strukturer.
Ovanstående resonemang utgör bakgrund till följande två grundläggande teorier om den nya teknikens roll i det moderna samhället::
1. IT kan bli en ny faktor som bidrar till social utestängning och som läggs till de klassiska faktorerna (hög ålder, fattigdom, läs- och skrivsvårigheter etc.). På så sätt kan informationstekniken förvärra de problem som redan finns. :
2. IT kan bidra till att avhjälpa några av de ”traditionella” orsakerna till social utestängning eftersom den främjar nya inlärningsformer och särskilt gynnar sådana sociala grupper som den traditionella undervisningen inte når ut till.
Trots att dessa två teorier uppenbarligen utgör varandras motsatser är det troligen ändå så att båda stämmer. Vilka faktorer avgör om den ena eller den andra teorin dominerar i en viss grupp eller ett visst socialt sammanhang?
Är IT-tekniken en ny bidragande faktor till social utestängning?
Vi ska med hjälp av några artiklar som publicerats på www.elearningeuropa.info undersöka i vilken utsträckning den nya informationstekniken kan utgöra en faktor som bidrar till social utestängning.
Artikeln Obstacles to Older People using Computers av Melanie Lewin, ger en intressant inblick i de äldres problem. De äldre utgör ett typiskt exempel på en befolkningsgrupp som har många faktorer som kan bidra till social utestängning: till åldern läggs faktorer som fattigdom (många äldre har låga inkomster), handikapp (fysiska åkommor tilltar med åldern), låg utbildningsnivå (ofta under genomsnittet), könsaspekten (andelen äldre kvinnor är betydligt större än andelen äldre män), osv.
I detta sammanhang har den nya tekniken hittills snarare utgjort en faktor till social utestängning än till social integration. De äldre har begränsad eller ingen tillgång till informationssamhället, och detta förstärker deras sociala marginalisering. I den spanska regionen Katalonien använder t.ex. 71,7 % av ungdomar i åldern 15–19 år Internet, medan motsvarande siffra för åldersgruppen 60–64 år ligger på 4,7 %, enligt uppgifter från "La Sociedad Red en Cataluña", en forskningsrapport om nätverkssamhället i Katalonien som offentliggjordes 2002. Även om andelen Internet-användare ökar med tiden är det tydligt att västvärlden, med sin åldrande befolkning, har en mycket stor andel människor som saknar tillgång till det allt större utbudet av Internet-tjänster. Det värsta är att många äldre inte heller visar minsta intresse för den virtuella världen, eftersom de upplever att den nya tekniken ”inte gäller dem”och tenderar därför att självmant utestänga sig från denna, enligt den franske sociologen Philippe Breton (se artikeln “Old People Feel Excluded from New Technologies”).
Mycket återstår att göra för att lösa problemet, och i rapporten om specialutbildning i Europa ges en bra redogörelse för detta. När utbildningsbehoven är mycket specifika och komplexa bör systemen för e-lärande kunna tillföra den flexibilitet som eleverna saknar, och anpassas till den konkreta situationen. Det är också viktigt att de ingår som en del i ett mera övergripande och sammanhängande utbildningsförslag. Det är helt meningslöst att t.ex. erbjuda äldre människor några få lektioner i datakunskap, om de sedan inte har någon att vända sig till med alla de triviala frågor som uppstår när man som nybörjare försöker använda datorn. Den undervisning som erbjuds måste vara särskilt anpassad till den specifika miljön och de särskilda krav som ställs.
Enligt appellen om "e-lärande för social integration är den digitala klyftan ” ett mångdimensionellt fenomen som uppvisar problem av varierande slag. En del av dessa problem som skapar stor oro är av psykologisk art, och i dessa fall är utbildning bästa sättet att åtgärda problemen. Vissa problem, t.ex. bristande självförtroende och bristande motivation, ligger hos användaren, men det finns också problem som har att göra med produktionen av system för e-lärande, t.ex. alltför formella system, dåligt anpassad teknik, avsaknad av meningsfulla sammanhang och alltför generella metoder som inte tar tillräcklig hänsyn till den kulturella och sociala kontexten.”
Innebär den nya tekniken en faktor för social integration?
Ett annat perspektiv på frågan presenteras i vissa rapporter som hävdar att den nya tekniken öppnar intressanta möjligheter till social integration. Till exempel hävdas det i en undersökning som genomförts i Spanien att det är de minst motiverade eleverna och de som har sämst betyg som förbättrar sina resultat mest när man inför datorer och digitalt undervisningsmaterial i skolan (se artikeln "Un estudio experimental sobre el impacto del ordenador en el aula"). Enligt detta synsätt kan den nya tekniken ha en ”kunskapsomfördelande” funktion genom att den ökar inlärningstakten för dem som vet mindre så att deras resultat kommer mer i nivå med resultaten för dem som vet mer. Anledningen till detta är att den nya informationstekniken påverkar två viktiga aspekter: studiemotivationen och inlärningsprocessen.
När det gäller studiemotivationen ger Wendy Jones en intressant analys i artikeln The BBC and e-learning. BBC når med sina olika tjänster och plattformar (interaktiv TV, mobiltelefoni, webbplatser, etc.) ut till grupper i samhället som är mycket negativt inställda till de traditionella utbildningsalternativen. Jones förklarar att ”den nya inlärningsmiljö som skapas med hjälp av IT-tekniken kan komma att överbrygga inlärningshindren, särskilt hos de yngre”. Flertalet ungdomar som har vuxit upp med datorer är positiva till allt som rör den nya tekniken och ser den nästan som en fritidssysselsättning. Övergången från dataspel eller interaktiv TV till e-lärande kan vara ganska enkel.
När det gäller själva inlärningsprocessen är det tydligt att den nya tekniken ger upphov till en hel rad olika kognitiva processer. Det är därför relativt lätt att anpassa multimediesystem så att de passar för olika individuella inlärningsmetoder. Detta främjar i sin tur en diversifiering av elevkategorierna och leder till att tillgången till kunskap blir mer likartad. Dessutom tillåter multimediesystemen en mer komplex mental konstruktion än den klassiska undervisningen, påpekar professor Tony Bates.
Vissa egenskaper hos den nya tekniken tycks främja social integration. Många projekt för e-lärande arbetar enligt informella metoder och innehåller lekfulla moment. Ofta använder man interaktiva inlärningsmodeller som baseras på spel och simuleringar. De många olika undervisningsmedierna (text, animation, video, etc.) uppmuntrar till olika inlärningsmetoder. För att de ska kunna bidra till social integration krävs dock att den nya tekniken finns tillgänglig i rätt miljö, och den miljön har de utestängda grupperna inte tillgång till.
Slutsats
I vissa sammanhang tycks det helt klart att den nya tekniken bidrar till en bättre kunskapsspridning. Kunskap kommer nog även fortsättningsvis att föda kunskap, men informationstekniken kan förbättra informationsflödet till mindre privilegierade grupper. På så sätt kan IT bidra till att utjämna de skillnader som avser inlärningstakten.
För att detta ska fungera måste dock vissa minimikrav för informationstillgång först vara uppfyllda. Därefter kan IT-tekniken hjälpa till att överbrygga inlärningshinder som bristande motivation och bristande förkunskaper. När problemen med social utestängning är allvarliga och dessa minimikrav inte uppfylls, utgör den nya tekniken i stället ytterligare en faktor som förstärker marginaliteten.
Hur kan vi undvika de negativa följderna av informationstekniken och i stället främja dess positiva aspekter? Det gäller att se till att alla har samma villkor när det gäller IT-tillgång. Detta är snarare en fråga om mediekunskap än om själva tillgången till datorer. De närmaste åren kommer vi att se många projekt som bygger på den idén. Redan nu har det tagits så många initiativ att man inom projektet EL4EI – e-lärande för integration i kunskapssamhället har utarbetat ett eget klassificeringssystem: ett digitalt bibliotek som omfattar ett stort antal projekt, klassificerade efter typen av integrationsproblem och den lösning som projekten erbjuder.
Antalet projekt för att främja den digitala integrationen kommer att öka exponentiellt de närmaste åren. Syftet är att vi ska lära oss tillräckligt mycket av dessa projekt för att kunna utarbeta en ramstruktur för inlärning. Vi måste kraftfullt stödja forskningen om faktorer som leder till social utestängning och även forskningen om vad som kännetecknar olika marginaliserade samhällsgrupper. Litteratur:
Bates, T. (1999). "The impact of new media on academic knowledge". Burda Medien – Envisioning Knowledge – from Information to Knowledge. 3–4 februari 1999.
Carta para la Inclusión Digital y Social.
Castells, Manuel; Tubella, Inma; “La Sociedad Red en Cataluña”.
IIbáñez, Augusto. "Un estudio experimental sobre el impacto del ordenador en el aula".
A Report Highlights the Role of ICT in Special Needs Education .
Jones, Wendy. The BBC and e-learning.
LLewin, Melanie. Obstacles to Older People using Computers.
Artiklar
Det framtida paradigmet. Social e-learning
20 December 2004
Efter en försiktig analys av verkliga e-learningsfärdigheter met ett e-medtagande har vi kommit fram till att följande sex områden är avgörande, de är bra startpunkter både för implementation och framtida forsking. De är följande:
I. Sociala lösningar till sociala problem
Sociala färdigheter samspelar med teknologi och den ena påverkar den andra. Om vi vill ha ett verkligt medtagande informationssamhälle måste vi ta hand om de sociala problemen som har gjort människorna digitalt exkluderade och inte bara tänka på dem som inte har tillgång till resurserna. När man talar om den digitala klyftan har inte alla formats lika. Det finns en viktig kvalitativ skillnad mellan någon som redan är exkluderad och behöver förstå och använda IKT och någon som bara behörver en formell kunskap för att hoppa på. Det här är en generell princip som vi tror skulle kunna tillåta vilken typ av e-learningstrategi som helst mot e-medtagande. Annars kommer det att bli ett stort misslyckande.
II. Gemenskap och medvetenhet
Lärande gemenskap är ett viktigt tema idag. Emellertid ser man dem som bara instrumentella koncept för ett bättre lärande. Det är ännu en gång viktigt, men det är inte tillräckligt. IKT erbjuder oss en underbar social software som kan användas på originella sätt för att hjälpa riktiga gemenskap att vidga dess politiska, sociala och kulturella horisonter.
Isolerade gemenskap kan använda digitala teknologier för att lära sig mer och respekteras i vårt samhälle. De spridda medlemmarna i ett gemenskap kan använda olika digitala verktyg för att hålla kontakten och fortsätta attr utveckla sin egen livsstil och kultur. Vi borde också tänka på allt medvetande som finns på Internet för att beskriva och bekämpa den sociala uteslutningen. Denna strategi är nyckeln om vi tanker på samhällen isolerade på landsbyggden och flyktingar som arbetar långt hemifrån, men som också kan bli en viktig åtgärd för att bekämpa könsdiskriminering inom datavärlden och för att hjälpa kvinnor attl gå med och förändra IKT.
III. Mot en genomskinlig PC
Datorer och software förbättras och får nya egenskap varje år och därför blir de svårare att använda. Det kan vara bra för användare som är vana vid IKT. Men det blir emellertid värre och värre varje år för de digitalt exkluderade, speciellt om man tar hänsyn till de äldre och människor med handikapp. Vi tycker att denna nya “nya egenskaper” strategin är helt fel från en social- och utbildningssynpunkt. Vi måste vända på det. Vi måste överväga strategier och teknologier, göra dem mer intuitiva och lättare att använda. En kamera eller en bil är ganska intuitiva teknologier. För att ta en bild, så riktar man bara kameran mot stället man vill fotografera och trycker på knappen. Om man vill svänga till höger vrider man bara ratten till höger. Varför kan inte IKT vara likadant?
IV. Metodologi för problemlösning för e-learning
Eftersom vårt mål har speciella behov, måste vi förhindra akademicismer, och framkalla e-learningmaterial som är användbara, praktiska och som motiverar. Detta innebär säkert något som brukar försummas när vi tanker på e-learningstrategier: den specifika sociala och kulturella kontexten. Bristen av förtroende och motivation är viktiga hinder mot emedtagande. Vi kommer aldrig att hoppa over dessa hinder om vi bara frambringar de typiska “hur man gör” kurserna. Dessutom blir informationssamhället mer och mer konkurrenskraftigt. Om några få år kommer inte kunskapen att använda en dataprocessor elles e-post att göra någon skillnad i arbetsmarknaden. Det är en annan anledning för att leta efter en metodologi för problemlösning. En generell kurs om hur man använder olika grafiska editionssoftware kan vara användbar, men det är ännu bättre att med en problemlösningskurs i hur man gör flyers till klubber, som är en bättre motivering och även en arbetsmöjlighet för en ung arbetslös i ett krävande kvarter.
V. Internet för alla
Softwareteknologier är tillräkligt formbara för att de ska kunna anpassas till vilket specifikt behov ett specialt kollektiv kan ha: innehållet kan anpassas til vilket handikapp som helst, kognitivt, sensoriskt eller fysiskt. Tyvärr använder inte många företag, förvaltningar eller enskilda detta egenskap. Vi behöver höja medvetenheten om denna fråga till software- och hardwaretillverkare, webdesigners och lärare. När man har tillträde till kultur, är fysiska hinder som avstånd eller arkitektur en utmaning för folk med rörlighetshinder. Böcker kan inte användas av folk med visionsproblem. Det är en förlägenhet att de flesta digitala produkterna, som kan förhindra dessa hinder lätt, inte är helt anpassade till de här människornas behov.This article is a fragment of the Digital and Social Inclusion Chart prepared by several institutions in the framework of eLearning Initiative of the European Commission. The full text of the Chart is available in 11 languages.
I. Sociala lösningar till sociala problem
Sociala färdigheter samspelar med teknologi och den ena påverkar den andra. Om vi vill ha ett verkligt medtagande informationssamhälle måste vi ta hand om de sociala problemen som har gjort människorna digitalt exkluderade och inte bara tänka på dem som inte har tillgång till resurserna. När man talar om den digitala klyftan har inte alla formats lika. Det finns en viktig kvalitativ skillnad mellan någon som redan är exkluderad och behöver förstå och använda IKT och någon som bara behörver en formell kunskap för att hoppa på. Det här är en generell princip som vi tror skulle kunna tillåta vilken typ av e-learningstrategi som helst mot e-medtagande. Annars kommer det att bli ett stort misslyckande.
II. Gemenskap och medvetenhet
Lärande gemenskap är ett viktigt tema idag. Emellertid ser man dem som bara instrumentella koncept för ett bättre lärande. Det är ännu en gång viktigt, men det är inte tillräckligt. IKT erbjuder oss en underbar social software som kan användas på originella sätt för att hjälpa riktiga gemenskap att vidga dess politiska, sociala och kulturella horisonter.
Isolerade gemenskap kan använda digitala teknologier för att lära sig mer och respekteras i vårt samhälle. De spridda medlemmarna i ett gemenskap kan använda olika digitala verktyg för att hålla kontakten och fortsätta attr utveckla sin egen livsstil och kultur. Vi borde också tänka på allt medvetande som finns på Internet för att beskriva och bekämpa den sociala uteslutningen. Denna strategi är nyckeln om vi tanker på samhällen isolerade på landsbyggden och flyktingar som arbetar långt hemifrån, men som också kan bli en viktig åtgärd för att bekämpa könsdiskriminering inom datavärlden och för att hjälpa kvinnor attl gå med och förändra IKT.
III. Mot en genomskinlig PC
Datorer och software förbättras och får nya egenskap varje år och därför blir de svårare att använda. Det kan vara bra för användare som är vana vid IKT. Men det blir emellertid värre och värre varje år för de digitalt exkluderade, speciellt om man tar hänsyn till de äldre och människor med handikapp. Vi tycker att denna nya “nya egenskaper” strategin är helt fel från en social- och utbildningssynpunkt. Vi måste vända på det. Vi måste överväga strategier och teknologier, göra dem mer intuitiva och lättare att använda. En kamera eller en bil är ganska intuitiva teknologier. För att ta en bild, så riktar man bara kameran mot stället man vill fotografera och trycker på knappen. Om man vill svänga till höger vrider man bara ratten till höger. Varför kan inte IKT vara likadant?
IV. Metodologi för problemlösning för e-learning
Eftersom vårt mål har speciella behov, måste vi förhindra akademicismer, och framkalla e-learningmaterial som är användbara, praktiska och som motiverar. Detta innebär säkert något som brukar försummas när vi tanker på e-learningstrategier: den specifika sociala och kulturella kontexten. Bristen av förtroende och motivation är viktiga hinder mot emedtagande. Vi kommer aldrig att hoppa over dessa hinder om vi bara frambringar de typiska “hur man gör” kurserna. Dessutom blir informationssamhället mer och mer konkurrenskraftigt. Om några få år kommer inte kunskapen att använda en dataprocessor elles e-post att göra någon skillnad i arbetsmarknaden. Det är en annan anledning för att leta efter en metodologi för problemlösning. En generell kurs om hur man använder olika grafiska editionssoftware kan vara användbar, men det är ännu bättre att med en problemlösningskurs i hur man gör flyers till klubber, som är en bättre motivering och även en arbetsmöjlighet för en ung arbetslös i ett krävande kvarter.
V. Internet för alla
Softwareteknologier är tillräkligt formbara för att de ska kunna anpassas till vilket specifikt behov ett specialt kollektiv kan ha: innehållet kan anpassas til vilket handikapp som helst, kognitivt, sensoriskt eller fysiskt. Tyvärr använder inte många företag, förvaltningar eller enskilda detta egenskap. Vi behöver höja medvetenheten om denna fråga till software- och hardwaretillverkare, webdesigners och lärare. När man har tillträde till kultur, är fysiska hinder som avstånd eller arkitektur en utmaning för folk med rörlighetshinder. Böcker kan inte användas av folk med visionsproblem. Det är en förlägenhet att de flesta digitala produkterna, som kan förhindra dessa hinder lätt, inte är helt anpassade till de här människornas behov.This article is a fragment of the Digital and Social Inclusion Chart prepared by several institutions in the framework of eLearning Initiative of the European Commission. The full text of the Chart is available in 11 languages.