Ett forskningsorienterat tillvägagångssätt för bästa möjliga användning av IKT i klassrummet
- 0 Komentarai
- 43255 Apsilankymų skaičius
- Įvertinimas






Trots att det gått flera årtionden sedan IKT först introducerats i skolornas vetenskapssalar så finns det fortfarande många obesvarade frågor vad gäller teknikens inflytande på elevernas lärande. Den här artikeln tar itu med den övergripande frågan: “Vilken informations- och kommunikationsteknik är mest användbar och hur kan tekniken bidra till ett bättre lärande i vetenskapsklassrummet?”
Vi ser IKT som verktyg som kan förbättra särskilda utbildningssituationer eller utbildningsmiljöer. I den här artikeln går man på samma linje och utformar de lämpligaste teknikerna för speciella utbildningsmiljöer och diskuterar i vilken ordning, och i vilket syfte, dessa tekniker ska användas.
I den första delen av artikeln tar man upp de tekniker som används mest i vetenskapsklassrummen samt granskar de unika möjligheter som de erbjuder och som annars inte skulle vara möjliga. Efter att ha diskuterat dessa teknikers potential (eller bristen på sådan) så presenterar man i den andra delen ett förslag på hur man kan använda vissa av dem i ett specifikt pedagogiskt sammanhang: en forskningsbaserad inlärningscykel för laboratoriearbete. Det huvudsakliga målet med det förslag som presenteras här är att diskutera hur en viss undervisnings- och inlärningsmetod, som forskningsbaserad inlärning, och en viss undervisnings- och inlärningssituation, som arbete i skollaboratoriet, kan berikas med hjälp av IKT-användning. Slutligen förklaras även ett detaljerat exempel på hur specifik informations- och kommunikationsteknik används under laboratorielektioner med forskningsbaserat tillvägagångssätt. Detta praktiska exempelfall kommer från en forskningsbaserad aktivitetssekvens om kinematik och dynamik som utvecklats för gymnasieelever inom ramen för det lokala projektet REVIR.
Kol kas nėra jokių komentarų.



